MOTIVATIONS- OCH INLÄRNINGSTEORIER

Ordet ”motivation” talar man mycket om i olika sammanhang. Ofta i samband med skola, träning och övning och det är inte alltför ofta ordet motivation har en negativ ton. Man talar oftast om motivation när den brister och den används inte alltför sällan som en ursäkt till att mål inte blir uppfyllda. Men vad motiverar oss? Vad gör dig motiverad? Här nedan följer en del teorier om just motivation och inlärning.

Det existerar olika typer av motivation:

Inre motivation - avser en stark drivkraft att nå de mål du själv har satt upp. Drivkraften hålls igång av man tycker att något är roligt, meningsfullt och att det finns ett intresse för aktiviteten eller läroprocessen. Det är den inre motivationen som är mest hållbar på längre sikt.

Yttre motivation - motivation som styrs av belöningar, lockelser och yttre faktorer. Ett exempel kan vara att du studerar och gör dina läxor bara för att du vill ha det bästa betyget. Eller när en förälder lockar sitt barn med godis för att få denne att äta upp maten på tallriken.

”Båda formerna av motivation är en lustbetonad erfarenhet eller en förväntan om en sådan,

oavsett om källan till det man gör är inre glädje över aktiviteten eller hopp om en framtida

belöning” (Imsen 2006, sida 466)

”Prestationsmotivation” – En form av inre och/eller yttre motivation?

En person med hög prestationsmotivation är starkt motiverad till att lyckas med olika utmaningar och vill alltid göra bra ifrån sig. Prestationer som i sin tur skall bedömas av någon annan och som sätter stämpel på vilken kvalité det innehar.

Enligt Maslow’s behovshierarki (Abraham H 1970, citerat ur Imsen 2006) så finns ett behov av erkännande och respekt. Vilket innebär att man vill ”vara något i andras ögon” men också ”känna en känsla av styrka, frihet och självtillit”

Enligt Imsen(2006) så avser prestationsmotivation en inre motivation och att en person med hög prestationsmotivation är oberoende av belöning och erkännande.

”Prestationsmotivationsmodellen”

John F Atkinskon (1964) skapade en modell för hur prestationsmotivationen fungerar.

Modellen beskriver det samspel mellan lusten att ta sig an en uppgift och rädslan att misslyckas. Om rädslan för att misslyckas är större än lusten att lyckas kommer personen i fråga undvika att ta sig an uppgiften. Däremot om lusten att lyckas väger tyngre så kommer personen i fråga att ta sig an uppgiften. Dock kan rädslan för att misslyckas påverka prestationen.

Är detta värt något? Vad ska jag med det här till?

Det finns också teorier som visar att individens värdering och bedömning av aktiviteten/ uppgiften påverkar motivationen. Om en person anser att det inte finns någon poäng med att lösa uppgiften eller inte förstår vad för lärdomar det kan innebära så minskas motivationen.

”Framgångsmotiv” – Lagom är bäst

Graden av framgångsmotiv varierar från person till person och den påverkas också mycket av situationen där man förväntas prestera. Uppgiftens svårighetsgrad gör en stark inverkan på motivationen. Man menar att individen i en prestationssituation bedömer huruvida det är möjligt att klara av uppgiften och hur stor utmaning det innebär.

Om en person med starkt framgångsmotiv blir inte särskilt motiverad om denne bedömer att uppgiften är för lätt att klara av och där chansen att lyckas är för hög.

Detsamma gäller tvärtom, då en uppgift bedöms att vara för svår och personen med lågt framgångmotiv upplever att chansen att lyckas är för låg. Detta resulterar i att motivationen minskas inför att ta sig an uppgiften.

Detta innebär att den optimala motivationen uppstår när prestationen bedöms som medelsvår och blir lagom utmanande för personen.

När detta ”lagom” uppstår så kan individen hamna i en situation som gynnar ”Flowtillståndet”

”Flowtillståndet”

Mihály Csikszentmihály uppfann begreppet ”flow” som innebär en optimal upplevelse. Vilket innebär:

”en känsla av att ens förmåga räcker till för att klara av den utmaning man står inför, att man befinner sig i ett målinriktat handlingssystem styrt av regler som ger besked om hur man klarar sig. Koncentrationen är så intensiv att uppmärksamheten inte räcker till ovidkommande saker. Medvetenheten om det egna jaget försvinner och tidsuppfattningen förvrängs. De aktiviteter som skapar en sådan upplevelse är så tillfredställande att man är villig att utföra dem för deras egen skull utan sidoblickar på vad man kan vinna på det, eller på att de eventuellt är svåra eller farliga”

(Mihály Csikszentmihály)

VÅR FANTASTISKA HJÄRNA

För att vi lättare skall kunna gå vidare på vad som gör oss motiverade så kan det vara bra att veta vad som stimulerar inlärning och hur hjärnan fungerar.

Vår fantastiska hjärna har 1 biljon hjärnceller varav ca 100 miljarder av dem är aktiva celler, så kallade neuroner. Varje neuron har upp till 20 00 dendriter som lagrar information och via axoner länkas ut till synapser som överför information till andra celler. Hjärnan utgörs av fyra hjärnor i en på tre olika nivåer, två halvor som har hand om olika funktioner tillsammans med minst åtta olika intelligenser så blir hjärnan den mest komplicerade och komplexa dator som finns.

Gordon Dryden och Jeanette Vos beskriver i boken ”Nya Inlärningsrevolutionen” hjärnans olika delar och funktioner.

Hjärnan består av fyra olika delar som utgörs av:

Hjärnstammen (nedre hjärnan) som styr autonoma funktioner såsom hjärtslag och andning. Kallas även för ”reptilhjärnan” då den är snarlik den hjärna som reptiler har.

Limbiska systemet utgörs av den tvådelade stora hjärnan som har hand om dina känslor och sexualitet vilket också har en stor betydelse för ditt långtidsminne. Vi minns bättre de saker som vi har en känslomässig anknytning till.

Hjärnbarken har hand om funktioner såsom tal, tanke, resonemang och skapande. Det är här dem olika loberna/centran finns som behandlar intrycken från dina sinnen och gör att du reagerar utifrån dem.

Lilla hjärnan (cerebellum) styr hållning, balans och stimulerar ditt muskelminne vilket gör att du kommer ihåg fysiska aktiviteter såsom att cykla dansa, utöva någon sport eller spela ett instrument. Muskelminnet fungerar lite som en autopilot när vi utför inlärda aktiviteter, vilket gör att vi kan spela ett instrument och prata samtidigt.

Hjärnan delas av den högra respektive vänster hjärnhalva som styr olika funktioner.

Den högra hjärnhalvan behandlar de kreativa aktiviteterna såsom rytm, musik, bilder och fantasi

Den vänstra hjärnhalvan stimulerar den teoretiska inlärningen som tillexempel ord, logik, siffror, matematik och sekvens.

De båda hjärnhalvorna kopplas samman av corpus collossum

Alla är begåvade. fast på olika sätt

Howard Gardner, professor i pedagogik vid Harvard menar att det finns åtta olika intelligenstyper och beroende på vilken typ man har så lär man på olika sätt. Intelligenstyperna är:

Kinestetisk
Lingvistiskt,
Matematisk/logisk
Visuell/spatial,
Musikalisk
Naturintelligens
Interpersionell
Intrapersionell

I boken så får man läsa vad som kännetecknar de olika typerna och tips på inlärningsmetoder anpassade till din profil

V A K – Visuell, Auditiv och Kinestetisk

Idag menar forskare att det finns främst tre inlärningsstilar i form av:

Visuell - Lär sig bäst genom att se bilder eller att läsa.
Auditiv - Lär sig bäst av ljud i form av musik och tal
Kinestetisk - Lär sig bäst av att vara fysiskt aktiva där de är involverade, upplever och experimenterar.

Hur din hjärna lagrar information

”Din hjärna lagrar den här informationen genom att i stor utsträckning använda sig av associationer. Alla människor har en associationsbark i hjärnan. Den kan koppla samman saker som likar varandra från olika minnesbanker”.( Dryden och Vos 2001, s 133)

Hjärnan lagrar information i form av ett mönster system. Dryden och vos (2001) tar frukter som exempel. Om någon ber dig att räkna upp de äppelsorter du känner till så skulle du börja rabbla upp namn på äpplen såsom Granny Smith, Red Delicious, Golden Delicious och så vidare. Om någon bad sig att nämna de fruktsorter du känner till så skulle du förutom äpplena lägga till apelsin, päron, jordgubbar etcetera. Hjärnan plockar då fram de frukter från det fack där du har lagrat fruktsorterna.

Hjärnan delar upp de olika kategorierna i olika fack likt ett bibliotek.

Hjärnan har en fantastisk förmåga lagra minnen och komma ihåg dem när rätt associationer kommer fram.

Om någon berättar en rolig historia så kommer du med all säkerhet att komma och tänka på en liknande historia du har hört. Desamma är om du hör en sång så kommer du nästan direkt att känna igen den om du har hört den förr.

Vid stress slår hjärnan om till primitivt läge, adrenalinet strömmar genom dina hjärnceller, du är beredd för flykt. ”Rädslan blockerar dina minnesdepåer” (Dryden och Vos 2001, s 133)

Detta skulle kunna liknas vid en blackout då du på grund av stress och press glömmer av text vid ett scenframträdande.

Det som avgör vilken inlärningsstil du har är följande faktorer:

Hur du lättast tar in information
Hur du organiserar och bearbetar information
Vilka förhållanden är nödvändiga för att du skall ta in och lagra information
Hur du hämtar information

Det är sällan man har en av dessa tre utan man har en blandning av dem. Dock kan en av dem vara dominant vid inlärning.

Gordon Dryden och Jeanette Vos menar att den största orsaken till att elever misslyckas i skolan är att undervisningen oftast anpassas till två av de åtta inlärnings/ intelligensstilarna.

Vilken inlärningsstil har du?